Varför medicinhistoria?

Målet för denna föreningen är att bevara medicinhistorien.
Området medicin är i ständig förändring och i arbetet som går framåt är det viktigt att vi inte glömmer vad vi faktiskt kommer ifrån. Som ett smakprov på en spännande historia och för att förstå varför medicinhistoria är så viktigt, så listar vi här nedan några stora historiska upptäckter och arbeten som har bidragit till en historia i ständig förändring.

Hur skulle det till exempel se ut idag om vi inte hade haft penicillin?

Sjukhushygien
Året var 1883 då Ben blev inlagd på sjukhus i London pågrund av en kraftig lunginflammation.
Hade Ben insjuknat och blivit inlagd på sjukhus bara 30 år tidigare så hade hans chanser att överleva varit betydligt mindre än vad de var nu. Ben fick rätt vård och tillfrisknade.
Vad var det då som hade hänt under dessa 30 år som gjorde att sjukhusvistelsen inte blev hans dödsdom?

1854 såg situationen helt annorlunda ut. Sjukhus var smutsiga platser med dålig ventilation, vårdpersonal hade ingen kunskap om vikten av hygien och infektionerna spred sig som löpeld. Pionjären inom framstegen gällande hygien var Florence Nightingale. Hon började sitt arbete när hon under Krimkriget såg hur usla förhållandena på sjukhusen var för soldaterna och vårdpersonalen. Massinfektioner var en vanligare dödsorsak än krigsskador. Florence Nightingale var den första att förstå sambandet mellan dålig hygien och massinfektionernas spridning. Hon gjorde stora förändringar som ökade livschanserna för de skadade och hon fortsatte sedan sitt arbete när hon var tillbaks i England. Hon startade Nightingale Training School där hennes mål var att utbilda sjuksköterskor med rätt kunskap om sambandet mellan vård och hygien. De stora förändringarna Florence Nightingale genomförde ledde till att en sjukhusvistelse inte längre var likamed en dödsdom, utan som det är idag, ett ställe att tillfriskna på.

Penicillin
Att göra rätt är något vi alla strävar efter,
men ibland kan våra misstag bli storslagna upptäckter.

Personen som verkligen kan skriva under på att det ibland gynnar sig att göra fel är Sir Alexander Fleming. Han var en botaniker, biolog och pharmaceut som en dag i labbet 1928 glömde kvar en odlingsplatta. Sir Fleming var bortrest under en period och när han kom tillbaks för att hitta sin glömda odlingsplatta så var detta startskottet för penicillin. Det han hittade när han var tillbaks var att en Stafylokockkultur hade blivit förorenad av en mögelsvamp kallade Penicillum. I och med hans misstag så hade han skapat idén om penicillin. Tio år senare så gjorde hans kollegor Sir Ernst Boris Chain och Sir Howard Walter Florey tester på möss och 1941 började man använda den nya antibiotikan på människor. Alla tre männen vann Nobelpriset 1945 för sin upptäckt, och vi alla som någon gång har haft halsfluss, öroninflammation eller lunginflammation har dessa herrar att tacka för att vi snabbt blir friska.

Vaccination
I dagens samhälle då vi har en pågående debatt om huruvida
vi ska vaccinera oss eller inte, så är det viktigt att veta vilken stor skillnad vaccin faktiskt har gjort sedan det upptäcktes. Nedan följer historien om vaccin, som inte bara lär oss om vaccin, utan faktiskt också kan se att man tidigare använde sig av experiment på människor.
Något vi idag kan vara tacksamma över att vi inte längre tillämpar.

Det som startade vår tids breda vaccinationsprogram var de smittkoppsepedemier som spreds i Europa under 1700-talet. Uppemot 60 miljoner människor dog och de överlevande fick fortsätta sina liv som vanställda med fula koppärr och en hel del blev också blinda som följd. I Berkeley, England, hade läkaren och kväkaren Edward Jenner fått höra om ett rykte från traktens mjölkerskor. Ryktet sa att mjölkerskorna inte kunde få smittkopppor eftersom de redan hade haft kokoppor. Kokoppor var en vanlig smitta bland djur men drabbade även människor, dock inte lika hårt som smittkopporna. Mjölkerskorna drabbades inte heller av samma ärriga hy efter kokopporna som offren för smittkoppor gjorde. Jenner fick en idé och som dåtidens man utförde han människoexperiment. Han använde sig av en 8-årig pojke och smittade denna med såväl kokoppor som smittkoppor. Pojken blev sjuk i kokoppor men  mycket riktigt så blev pojken inte sjuk i smittkoppor som Jenner senare utsatte honom för. Detta för att han redan hade haft kokoppor. Jenner offentliggjorde sin upptäckt, efter ett flertal experiment, hos vetenskapsakademien Royal Society i London. En hätsk debatt startades men motståndet lade sig snabbt och snart började man framgångsrikt att vaccinera människor mot smittkoppor i Europa. Senare kom man på att man kunde vaccinera människor mot andra sjukdomar så som kikhosta, polio och röda hund.

För att lära er mer om den spännande medicinhistorien är ni mycket välkomna till Medicinhistoriska Museet i Helsingborg. museum! Klicka här för mer information om muséet.

 

Information hämtad från Allt om vetenskaps hemsida.